top of page
Vanliga hudtillstånd – och vad du kan göra
- Melasma – varför uppstår det och vad kan man göra?
Melasma är en pigmentering jag får många frågor om. Och jag förstår varför. Man kan tycka att pigmenteringen äntligen blivit bättre och så kommer sommaren och plötsligt är den tillbaka.
Det första som är viktigt att veta är att melasma inte är samma sak som vanliga solfläckar.
Vad är melasma?
Melasma är en pigmentstörning där hudens pigmentproduktion är överaktiv. Den visar sig som bruna eller gråbruna områden, oftast på kinder, panna och överläpp och ofta ganska symmetriskt i ansiktet.
Melasma är helt ofarligt, men kan vara besvärande eftersom det ofta är långvarigt och återkommer.
Varför får man melasma?
Det finns sällan en enda orsak. Hormoner tex graviditet och ärftlighet spelar roll, men en av de viktigaste faktorerna är ljus.
UV-strålning stimulerar melanocyterna, de celler som producerar melanin. Därför blir melasma ofta tydligare under vår och sommar. Även synligt ljus kan påverka pigmenteringen, särskilt hos mörkare hudtoner.
Många upplever också att värme förvärrar deras melasma, även om forskningen där inte är lika tydlig.
Solskydd är grunden
Man kan använda hur många pigmentserum som helst, men slarvar man med solskyddet blir det svårt att få kontroll över melasma.
Jag rekommenderar SPF 50 med ett bra UVA-skydd. Vid melasma kan ett färgat solskydd med järnoxider vara extra intressant eftersom det även ger skydd mot synligt ljus.
Hatt och skugga är fortfarande väldigt bra komplement.
Hur behandlar man melasma?
Här finns ingen lösning som passar alla. Jag tycker om att börja försiktigt och bygga en rutin som huden faktiskt tolererar. För mycket irritation och inflammation kan istället bidra till mer pigmentering.
Ingredienser jag tycker är intressanta är bland annat thiamidol, azelainsyra, retinoider och C-vitamin. De fungerar på lite olika sätt och vilken kombination som passar bäst beror på hudtyp och hur känslig huden är.
Det viktigaste är inte att använda så många aktiva ingredienser som möjligt.
Hur är det med laser och IPL?
Här tycker jag att man ska vara försiktig.
Melasma kan reagera på inflammation och värme och en för aggressiv behandling kan i värsta fall göra pigmenteringen mörkare.
Jag skulle därför inte se IPL eller laser som en självklar förstahandsbehandling. Välj alltid en erfaren behandlare med stor kunskap om just melasma.
Tänk långsiktigt
Melasma är ofta ett återkommande tillstånd.
Rosacea – när huden lätt blir röd, varm och reaktiv
Rosacea är ett kroniskt inflammatoriskt hudtillstånd som framför allt påverkar ansiktet. Det är vanligt att huden blir röd eller varm, blossar lätt och reagerar på sådant som den tidigare kanske tålt utan problem.
Rosacea kan se väldigt olika ut från person till person. Vissa har framför allt en ihållande rodnad och synliga ytliga blodkärl, medan andra får knottror och små inflammaderade utslag som ibland misstas för akne. Huden kan också svida, sticka, kännas stram eller vara ovanligt känslig.
Rosacea kan även påverka ögonen, så kallad okulär rosacea, med exempelvis torra, irriterade eller röda ögon.
Varför får man rosacea?
Den exakta orsaken är inte helt klarlagd. Man vet att bland annat inflammation, hudens kärlreaktioner, immunförsvaret och sannolikt även mikroorganismer som Demodex-kvalster kan spela en roll.
Ärftlighet har också betydelse.
Rosacea går ofta i perioder. Huden kan vara relativt lugn under en längre tid för att sedan plötsligt blossa upp.
Vanliga triggers
Vad som triggar rosacea är väldigt individuellt, men några vanliga faktorer är:
-sol och UV-exponering
-värme och kraftig temperaturväxlingar
-kyla och vind
-alkohol
-starkt kryddad mat
-heta drycker
-stress
-intensiv träning
-hudvård som irriterar huden
Det betyder inte att du måste undvika allt på listan. Försök istället lära känna just din hud och vilka faktorer som faktiskt påverkar den.
Hudvård vid rosacea
Här tycker jag att mindre ofta är mer.
Målet är inte att använda så många aktiva ingredienser som möjligt, utan att hålla huden lugn, stärka hudbarriären och minska sådant som triggar irritation.
Jag brukar tänka:
Mild rengöring
Undvik att överrengöra huden. En mild rengöring på kvällen kan ofta räcka, och på morgonen fungerar vatten för många.
Fukt och barriärstöd
Välj produkter som huden tolererar och som hjälper till att hålla hudbarriären stark. En lång ingredienslista eller många aktiva ingredienser betyder inte automatiskt bättre resultat.
Var försiktig med exfoliering
Starka syror, peelingar, skrubb och för många aktiva produkter samtidigt kan göra en redan reaktiv hud ännu mer irriterad.
Solskydd varje dag
UV-ljus är en vanlig trigger vid rosacea. Ett bredspektrigt solskydd med minst SPF 30, gärna SPF 50, är därför en viktig del av hudvården. Det viktigaste är att hitta ett solskydd som just din hud trivs med.
Introducera nytt långsamt
Har du rosacea behöver du inte byta hela rutinen på en gång. Lägg hellre till en produkt i taget så att du ser hur huden reagerar.
Finns det ingredienser som kan hjälpa?
Azelainsyra är en ingrediens som ofta används vid rosacea och som kan hjälpa framför allt vid inflammatoriska utslag och rodnad.
Men rosaceahud är individuell. En ingrediens som fungerar fantastiskt för en person kan irritera nästa. Därför är det viktigare att bygga en rutin utifrån hudens tolerans än att följa en generell lista över ”måste-ha-ingredienser”.
Behandling av rosacea
Rosacea går inte att bota, men den går ofta att hålla mycket väl under kontroll.
Vid mer uttalade besvär kan läkare ordinera läkemedelsbehandling. Beroende på vilka symtom man har kan även vissa laser- och ljusbehandlingar användas, exempelvis mot ihållande rodnad och synliga kärl.
Misstänker du rosacea, har mycket inflammation eller får besvär från ögonen rekommenderar jag att du söker läkare eller hudläkare för korrekt diagnos.
Mitt viktigaste råd
Försök inte behandla rosacea genom att ”ta i lite mer”.
När huden är röd, varm och irriterad är lösningen sällan ännu en syra, peeling eller stark aktiv produkt.
Börja med att lugna huden, förenkla rutinen och skydda den mot solen. Därefter kan man steg för steg se vad just din hud behöver.
Rosacea behöver inte betyda en komplicerad hudvård.
Perioral dermatit – vad bör man undvika?
Perioral dermatit, ofta förkortat PD, är ett inflammatoriskt hudtillstånd som framför allt brukar synas runt munnen, men kan även förekomma runt näsan och ögonen.
Typiskt är små röda knottror, rodnad och ibland en stram, torr eller lätt fjällande känsla. Ett område precis intill läpparna brukar ofta vara opåverkat.
PD kan lätt misstas för både akne, eksem och rosacea.
Vad triggar perioral dermatit?
Det finns inte alltid en tydlig orsak, men vissa saker kan trigiga eller förvärra tillståndet.
Kortisonkräm i ansiktet är en välkänd faktor. Huden kan först se bättre ut, men besvären kommer ofta tillbaka och kan förvärras när kortisonet avslutas.
Även mycket hudvård, feta och täckande produkter och sådant som irriterar hudbarriären kan bidra till att hålla inflammationen igång.
Vad bör man undvika?
När PD är aktiv tycker jag framför allt att man ska tänka: mindre är mer.
Pausa gärna:
-Retinol, retinal och andra retinoider.
-AHA- och BHA-syror och annan exfoliering.
-Starka eller irriterande C-vitaminprodukter.
-Peeling och rengöringsborstar
-Parfymerade eller uttorkande produkter.
-Feta, mycket ocklusiva krämer och oljor över området.
-Många olika serum och aktiva ingredienser samtidigt.
Och framför allt , försök inte behandla PD som akne. Starka akneprodukter och uttorkning kan istället göra huden ännu mer irriterad.
Tandkräm nämns också ibland som en möjlig trigger. Det betyder däremot inte att alla med PD behöver undvika fluor. Om du misstänker att din tandkräm påverkar huden kan det vara värt att diskutera med läkare eller tandläkare.
Skala ner hudvården!
Vid ett skov kan en väldigt enkel rutin vara det bästa.
Mild rengöring vid behov, en enkel lätt fuktkräm om huden behöver det och ett solskydd som huden tolererar.
Vid PD är mer hudvård sällan lösningen. Ofta behöver rutinen istället skalas ner rejält.
När huden blivit lugn kan produkter and aktiva ingredienser försiktigt introduceras igen, en i taget.
När bör man söka vård?
Om utslagen inte går över, blir värre eller om du misstänker perioral dermatit är det klokt att söka vård för rätt diagnos.
PD kan behöva receptbelagd behandling och ju tidigare man slutar experimentera med mängder av produkter, desto bättre.
Har du använt kortison i ansiktet under en längre tid bör du också
Akne – mer än bara finnar!
Akne är ett vanligt inflammatoriskt hudtillstånd som kan drabba både tonåringar och vuxna. Det uppstår när talg, döda hudceller och inflammation påverkar hårsäckens utförsgång. Hormoner spelar ofta en stor roll, men även ärftlighet, stress och vissa läkemedel kan påverka.
Akne beror inte på dålig hygien och att tvätta eller exfoliera huden för mycket kan tvärtom irritera huden och göra situationen svårare.
Olika typer av akne
Akne kan se väldigt olika ut och man kan ha flera typer samtidigt.
Akne
Domineras av pormaskar. Öppna komedoner syns som svarta pormaskar medan slutna komedoner ofta känns som små hudfärgade knottror under huden.
Inflammatorisk akne
Här ser man röda, inflammaderade finnar och ibland varfyllda pustler. Huden kan också kännas öm och irriterad.
Nodulär eller cystisk akne
En djupare och mer uttalad form med större, ömma inflammationer under huden. Den här typen har större risk att lämna ärr och bör bedömas av läkare.
Vuxenakne
Akne kan börja eller fortsätta långt efter tonåren. Hos kvinnor sitter den ofta kring haka, käklinje och nedre delen av ansiktet och hormonella faktorer kan spela en viktig roll.
Hudvård vid akne
Målet är inte att torka ut huden så mycket som möjligt. En enkel och konsekvent rutin med mild rengöring, återfuktning och solskydd är en bra bas.
Ingredienser som salicylsyra, azelainsyra och retinoider kan vara effektiva vid akne, men vad som passar
Sök alltid hudläkare vid svår akne, mycket inflammation, risk för ärr eller om du känner dig orolig över dina hudförändringar.
Känslig hud – när huden reagerar på nästan allt
Känslig hud är något jag får väldigt många frågor om. Huden svider, stramar, blir röd eller reagerar plötsligt på produkter som tidigare fungerat bra.
Det viktiga är att känslig hud inte är en diagnos i sig. Känslighet kan vara medfödd, men huden kan också bli tillfälligt känsligare när hudbarriären är försvagad eller irriterad. Ibland kan besvären dessutom bero på ett hudtillstånd som rosacea, eksem eller perioral dermatit.
Varför blir huden känslig?
En välfungerande hudbarriär hjälper till att hålla kvar fukt och skydda huden mot omgivningen. När barriären inte fungerar optimalt kan huden lättare reagera med rodnad, torrhet, stramhet, klåda eller en brännande och stickande känsla.
Det kan bland annat påverkas av för mycket exfoliering, starka aktiva ingredienser, överdriven rengöring, torr luft, kyla, värme och sol.
Och ett vanligt problem: man försöker lösa känsligheten genom att lägga till ännu fler produkter.
Ibland behöver huden precis tvärtom.
Vad bör man undvika?
Om huden plötsligt blivit känslig skulle jag börja med att skala ner rutinen.
Pausa eller minska sådant som kan irritera, till exempel:
-AHA- och BHA-syror och annan exfoliering.
-Retinol och retinal om huden inte tolererar dem.
-Peeling och rengöringsborstar.
-Starka eller uttorkande rengöringar.
-Parfymerade produkter om du märker att huden reagerar på dem.
-Flera aktiva ingredienser samtidigt.
Det betyder inte att känslig hud aldrig kan använda aktiva ingredienser. Men huden behöver vara lugn och produkterna introduceras försiktigt, en i taget.
Fokusera på hudbarriären
En enkel rutin räcker ofta långt.
Välj en mild rengöring, en återfuktande kräm som huden tolererar och solskydd på dagen. Ingredienser som glycerin, ceramider och andra barriärstödjande och återfuktande ämnen kan vara bra val.
Känslig hud behöver inte mer hudvård. Den behöver rätt hudvård.
När huden känns stabil igen kan du försiktigt lägga tillbaka aktiva produkter om du vill och se hur huden reagerar.
När bör man söka hjälp?
Om huden är konstant röd, kliar, bränner, får utslag eller inte blir bättre trots en förenklad hudvårdsrutin kan det finnas ett bakomliggande hudtillstånd.
Då är det bättre att försöka ta reda på orsaken.
bottom of page